Matematik

För att kunna fatta väl grundade beslut i vardagslivets många valsituationer och för att tolka/använda flödet av information krävs goda kunskaper och färdigheter inom ramen för ämnet matematik.

Kunskaperna i matematik skall inte bara vara en tillgång i det vardagliga livet utan dessutom ge en god grund för kommande studier och lärande. Problemlösning med praktiskt utnyttjande av matematiken skall ges en central roll i undervisningen. Konkreta matematikmaterial skall förstärka, fördjupa och befästa den matematiska utvecklingen - från vardagssituationer - till abstrakt matematiskt tänkande med dess språk, symboler och uttrycksformer.

Matematik är ”ett språk” – ett av flera andra - som hjälper oss strukturera, beskriva och förklara företeelser i vår omvärld.

Matematik på Centrumskolan – inte bara räkning

Grunden för den största delen av matematikundervisningen skall utgå från problemställningar. Barnen skall redan från första kontakten med matematikens språk känna kopplingen till meningsfulla och konkreta uppgifter/problem i vardagen.

Grunden för taluppfattning, positionssystemet, siffrornas koppling till ett antal föremål, de fyra räknesätten osv. börjar vi lägga redan i förskoleklassen, med fördel genom lek och vardagliga sysslor. I skolan vidgas begreppen successivt och vi talar nu matematik allt mer med hjälp av siffror, matematiska tecken och lösningsmetoder.

Matematiska färdigheter är inte bara förståelse utan också träning. Genomgångar av och arbete med en individuell planering ger en struktur åt den enskilda elevens utveckling. Användandet av ett läromedel kompletteras av problemuppgifter, projektarbeten, pedagogiska dataprogram, spel och andra hjälpmedel. Vidare bör så många uppgifter som möjligt, främst gruppuppgifter, konstrueras så att det inte finns endast ett ”rätt” svar på uppgiften – eller en enda väg fram till lösningen.

En fokusering på själva processen i stället för ”ett rätt svar” bidrar både till matematisk utveckling och till att avdramatisera vikten av att alltid komma fram till den ”rätta” lösningen. Hur ofta är verkligheten så enkel att ett facit avgör om du tänkt och handlat rätt? För ett barn som går sitt första eller andra skolår kan en bra matematikuppgift, med fördel löst i grupp, vara; ”Vad vill ni köpa om ni har 100 kr?”  I de senare skolåren kan eleverna få i uppgift att mäta ytan, arean, av fotbollsplanen eller kanske beräkna färgåtgången för att måla om ett klassrum.

Miniräknaren betraktar vi idag som ett självklart hjälpmedel i skolan såväl som på fritiden och i yrkeslivet. Den spar tid och kraft i de fall då vi fokuserar på problemställningen – inte själva uträkningen. Barnen skall naturligtvis också behärska skriftliga räknemetoder.

Mål att uppnå i ämnet Matematik samt självvärdering

Huvuddelen av nedanstående moment/begrepp bör eleven behärska för att nå kursplanens uppnåendemål. Vi har med hänsyn till vår skolas organisation, arbetsformer och planering preciserat under vilket skolår eleven bör uppnå målet.

Matematiken består förstås av fler delmoment och detaljkunskaper, men vi har försökt definiera de övergripande kunskaper/mål som eleven behöver ha/uppnå för måluppfyllelse efter resp. skolår!

Längst ner på sidan kan ni dessutom se ett exempel på en självvärdering i ämnet matematik. Med hjälp av den skattar elever först själv sina kunskaper och tar själv ställning till grad av uppnådd måluppfyllelse. Därefter bedömer läraren samma kunskaper och färdigheter och resultaten av elevens och lärarens skattningar blir ett gott underlag för samtal kring nya målsättningar för eleven. Självvärderingarna är också tydliga dokument som visar elevens utveckling för dess föräldrar.  Självvärderingarna i ämnet matematik tillsammans med nya individuella målsättningar är en del av elevens individuella utvecklingsplan, IUP.

Skolår 1

Sifferskrivning 0-9

Addition ”lilla plus”

Subtraktion ”lilla minus”

Addition ”stora plus”

Addition ”tiokompisar”

Räknesaga, kunna göra/berätta/rita

Mäta med cm-linjal

Förstå udda -jämnt

Fortsätta en enkel talföljd

Upprepa ett enkelt mönster

Skolår 2

Klockan, hel, halv, kvart i, kvart över

Förstå begreppen dubbelt/hälften, ex. kunna ”dubbla talet 16”

Göra en egen räknesaga

Subtraktion, räkna ut 143 – 8

Addition, räkna ut 182 + 9

Öppen utsaga ex. räkna ut   56+ __ = 61

Talgrannar, ex. _____ 150 ____

Räkna med benämnda tal/lästal/räknesagor

Geometriska begrepp; Triangel, Kvadrat, Rektangel, Cirkel

Taluppfattning, ex. se vilket tal som är störst av 117 och 171,    109 och 190

Volym, kunna uppskatta l och dl

Fortsätta talföljden   125, 130, 135,…………………

Skolår 3

Avläsa digital tidsangivelse

Multiplikation, förståelse och kunna lösa uppgiften 6 · 8

Division, förståelse och kunna lösa uppgiften 18/3

Enklare tidsberäkning, ex. hur lång tid har gått från  kl 13.15 till kl. 14.00

Addition, göra en egen räknesaga och räkna ut  189 + 37

Subtraktion, göra en räknesaga och räkna ut 526 – 173

Talmönster och talföljd ex. fortsätta talföljden   7, 14, 21,…………………

Problemlösning, ex. förstå enklare ”lästal” och utföra nödvändiga beräkningar.

Skolår 4

Avrundning ex. ”avrunda 342 till närmaste hundratal”

Längdmätning samt kunna uppskatta, m, dm, cm, mm

Vikt och vägning samt kunna uppskatta i ex. kg, hg, g

Enheter ex. kunna omvandla m till cm, kg till hg

Beräkna omkrets, ex av en rektangel        

Vinklar, ex. kunna rita en spetsig, trubbig och rät vinkel

Bestämma platsvärdet av siffran ”2” i talet 32 678

Multiplikation, ex. kunna räkna ut 6 ·708 utan miniräknare

Division, ex. kunna beräkna ”64 delat med 8” utan miniräknare

Behärska kort division

Beräkna hur många dagar det är till min födelsedag

Problemlösning, ex. med uträkningar och förklarande figurer kunna förklara hur hon kommit fram till ett visst svar/resultat (kallas ibland att ”teckna uppgiften”). Avge svar/resultat i lämplig enhet.

Skolår 5

Skala ex. kunna räkna ut ett verkligt avstånd med hjälp av en karta

Mäta en vinkel med gradskiva

Area, ex. beräkna ytan (arean) av en rektangel

Enheter ex. omvandla 400 mm² till cm² , kunna mäta med

Bråkräkning, ex. kunna räkna ut ”tre fjärdedelar av 20”

Multiplikationstabellen/divisionstabellen (automatiserad)

Förståelse för tal i decimalform ex. kunna ordna följande tal efter storlek ;  0,2   0,10    0,6   0,8   0,09  

Decimaltal, räkna med de fyra räknesätten ex. 13,5 – 8.7

Decimaltal, avrundning, ex. avrunda 13,7 till heltal

Förståelse för negativa tal, ex. beräkna 10 – 15 = _______

Statistik ex. kunna beräkna medellängden av mina klasskompisar

Statistik, ex. kunna konstruera ett stapeldiagram

Visar förmåga att kunna använda matematik i vardagliga situationer. Ex. Göra överslag huruvida pengarna kommer att räcka eller ej.

Visar viss förmåga att kunna tolka, jämföra och värdera ett svar eller resultat.

Skolår 6

De fyra räknesätten, Behärska huvudräkning såväl som skriftliga metoder samt överslagsräkning.

Volym, ex. kunna räkna ut volymen av ett rätblock

Enheter, ex. kunna omvandla 33cl till liter, m³ till dm³  

Behärska överslagsräkning samt kunna bedöma rimlighet

Procentbegreppet, ex. kunna växla mellan bråk-decimal-procentform

Procentberäkningar, ex. räkna ut 12% av 400 kr

Konstruera en vinkel med hjälp av en gradskiva

Area, ex. kunna räkna ut arean av en triangel

Konstruera en cirkel, ex.  med radien 5 cm

Förklara sambandet mellan tid – hastighet – sträcka

Kunna tolka och argumentera för ett svar/resultat av ex. en statistisk undersökning

Ett exempel på självvärdering i ämnet matematik:

 matematik                                                                       skolår 2, vårterminen

Så här känner jag mig när jag skall …                                                                       

Förklaring      S = Säker

H = Behöver en del hjälp

O = Osäker, kan inte ännu  

Datum för utvecklingssamtalet ________________

tillbaka till "Lokal arbetsplan"