Kvalitetsredovisningar

Kvalitetsredovisning

Centrumskolan i Helsingborg, Skolan läsåret 09/10

Redovisningen är till sin struktur i stora delar uppbyggd efter Helsingborgs kommuns anvisningar.
Bilagor i slutet av rapporten redovisar nyckeltal samt sammanställningar av de enkätsvar elever och föräldrar avgett under läsåret 09/10

1. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

2. Namn på verksamhet och ansvarig rektor:
Mats Carlsson

3. Organisation och försättningar

Centrumskolan i Helsingborg AB bedriver undervisning från skolår F till 6 i en byggnad belägen på Fredriksdals Friluftsmuseum i Helsingborg. Lokalerna är ursprungligen Helsingborgs prästgård från 1700-talet. Skolmiljön är hemtrevlig, varierande med flera undervisnings-”rum” för resp. barngrupp. Museiemiljön runt skolan med trädgårdar, stadskvarter, lantgården, äldre byggnader och botanisk trädgård ger rika möjligheter även för skolans verksamhet. Museets pedagoger hjälper oss att ta tillvara områdets möjligheter. Innevarande läsår köptes ca 10 pedagogtimmar in från museet.

Centrumskolan har på samtliga tjänster behörig personal med utbildningar som är adekvata för arbetsuppgifterna. Vi har även timanställd speciallärare och kontakt med ett psykologföretag för de händelser då att vi behöver rådgivning eller hjälp och handledning med diagnostisering etc. utöver vad vi kan hantera genom den kompetens som finns i lärarlaget. Vi har även sedvanlig skolhälsovård.

Tillgången på läromedel och utrustning är mycket god.

Ledningen av skolan utgörs av två skolledare vilka båda är idag undervisande lärare bredvid rektorsuppdraget resp. uppdraget som skolledare med ansvar för bokföring, avtal och ekonomifrågor. Skolans rektor har deltagit i Rektorsutbildningen vid Malmö Högskola och examen var i dec. 2008.

Policyn för barngruppernas storlek kontra lärartätheten är att det ska vara minst två pedagoger per barngrupp för att möta elevernas behov.

Under läsåret var skolår F/1 en undervisningsgrupp med sammanlagt 21 elever och två pedagoger. Skolår 2/3 var 22 elever och det fanns också här två undervisande lärare samt en elevassistent. Även lärare i idrott samt NO har tillförts gruppen. Skolår 4/5/6, som var 27 elever utgör den äldsta undervisningsgruppen och har letts av två pedagoger, en lärare Ma/NO-Idrott en lärare Sv/SO-Eng samt en lärarassistent.
Utifrån har lärartimmar i trä- och metall och textilslöjd tillförts undervisningen.

Centrumskolan i Helsingborg har en i relation till utbudet av platser en fortsatt mycket lång kö av sökande till de platser som kan erbjudas. Det ser vi som mått på generellt positiva attityder till verksamheten i stort.

Centrumskolan har inte under läsåret 09/10 några barn med fysiska funktionshinder eller till Sverige nyanlända barn. En elev har annat modersmål än svenska. Elever med behov av särskilt stöd har givits stöd och hjälp och de utredningar av som erfordrats har startats. Åtgärdsprogram har upprättats då elever ej nått relevanta kunskapsmål eller uppvisat andra svårigheter.

Vi definierar målsättningar för samtliga årskurser och för elever som inte förväntas nå dessa upprättas åtgärdsprogram redan från skolår 1. Barn som inte lärt sig läsa under höstterminen i skolår 1 får extra läsundervisning och individualiserad lästräning genom en vedertagen modell för ”Reading recovery” under våren.

4. Systematiskt kvalitetsarbete

Ett viktigt verktyg och en sedan sju år tillbaka och nu tillika rutin för att kunna identifiera förbättringsområden i verksamheten är de enkäter elever (från skolår 1 t.o.m. 6) samt föräldrar genomför varje termin. Enkäten är framtagen av ett företag som riktar sig mot kvalitetsarbete i svenska skolor. Genom samma företags webbtjänst kan data sorteras, sammanställas och publiceras i olika rapporter. Tabeller, diagram, medelvärden av resultat, frekvenstabeller och jämförelser mellan t.ex. flickors och pojkars svar, är exempel på vad man kan göra med insamlad data.
Utöver enkäter är strukturerade samtal (personalmöten, utvecklingssamtal, hearings, föräldramöten/träffar) forum för att både diskutera utvecklingsområden och redovisa skolans resultat. Nationella prov och diagnosmaterial samt screeningtestet ”DLS[1]” är också underlag för att bedöma måluppfyllelse och identifiering av förbättringsområden.
Vi är lyhörda för elevers och föräldrars förslag, synpunkter och åsikter. Vi har ett nära samarbete med föräldrar och representant från skolledningen finns alltid med på föräldraföreningens sammanträden. Föräldrarna upplever att de har ett reellt inflytande över sitt/sina barns skolgång (se t.ex. bilaga 1 – Föräldraenkät).

5. Åtgärder för utveckling enligt föregående läsårs kvalitetsredovisning
Vi har under läsåret prioriterat två utvecklingsområden; matematikundervisningen och arbetet med bedömning och lokal pedagogisk planering.

Ett matematikutvecklingsprojekt har pågått under större delen av läsåret 09/10. Flera lärare har deltagit i olika kompetenshöjande insatser och olika arbetsformer har provats och utvärderats. Syftet med matematiksatsningen var bl.a. att eleverna skulle få en ökad förståelse för matematikens språk, symboler och metoder och hur dessa kan användas i vardagliga situationer.
Lärare har bl.a. deltagit i Matematikbiennalen och flera andra matematikföreläsningar.

Utöver matematiksatsningen har åtgärder för utveckling rört företeelsen skriftliga omdömen och LPP (Lokal pedagogisk planering). Både skolledning och lärare har deltagit i seminarier och kursdagar och ett omfattande arbete med planer, former för bedömning har pågått inom arbetslaget under läsåret. Utgångspunkten för arbetet har varit Skolverkets material ”Att skriva skriftliga omdömen”.

6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret

Matematikprojektet har för det först upplevts som mycket positivt av både lärare, elever och föräldrar. Resultat och uppföljning av projektet finns redovisat i bilaga till denna kvalitetsredovisning.

Arbetet med skriftliga omdömen och Lpp har tagit mycket gemensam mötestid i anspråk och arbetet kan inte betraktas som slutfört utan är ett fortlöpande arbete som påverkas av flera olika faktorer. Skolan fick dessutom i maj månad kritik från Skolinspektionen som visserligen ger ”godkänt” i hur de skriftliga omdömena utformas i kärnämnena, men å andra sidan gjort oss uppmärksamma på att övriga ämnen måste beskrivas mer utförligt. Detta arbete fortgår och är ett fortsatt förbättringsområde.

UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL

7. Normer och värden

Prioriterade mål i likabehandlingsplanen har varit:

· Alla elever ska känna sig trygga på Centrumskolan och ingen skall bli utsatt för kränkande behandling.

· Alla elever och vuxna ska bli behandlade som individer på lika villkor.

· Alla elever på Centrumskolan ska känna att de vuxna i skolan lyssnar på dem och tar

deras ord, tankar och funderingar på allvar.

Vi på Centrumskolan har i har inte under gångna läsåret behövt använda handlingsplanen mot kränkande behandling i något avseende (tidigare mobbningsplanen) vilket också understryker det goda resultatet av vårt omfattande arbete med elevernas trygghet.

Strategier för att nå målen/öka måluppfyllelsen
Vi har ett antal punkter med åtgärder/aktiviteter som borgar för en trygg arbetsmiljö för eleverna. Dessa ska förebygga kränkningar, tendenser till mobbning och främja likabehandling.

Nedanstående åtgärder har i enlighet med likabehandlingsplanen genomförts under året:

· Överenskommelser – sätter respektive barngrupp upp i början av varje läsårsstart (våra ordningsregler) vilka rör gemenskapen och trivseln på vår skola.

· Regelbundna värdegrundsdiskussioner – har vi på samlingar och klassråd och genomgång av vad kränkande behandling innebär sker också kontinuerligt.

· Vuxna på gården - finns alltid när eleverna är ute på rast (minst en vuxen).

· Temadagar - för hela skolan med barn i tvärgrupper har vi flera gånger per läsår, där de äldre tar hand om de yngre likt ”faddrar”.

· Gemensamma arrangemang med föräldraföreningen och skolan - t.ex. i samband med Mikaeli marknad (i september) och julmarknad (i december).

· Gemensamma utflykter - i samarbete/samplanering med föräldraföreningen.

· Enkätundersökningar – utförs varje termin bland eleverna (från åk 1) som bl.a. rör trygghet och trivsel på skolan.

· Avslappningsövningsövningar och s.k. ”Stillis” - erbjuds alla barn att delta i (info se hemsidan).

· Inga våldslekar tillåts.

AKTIVITETER SOM SKAPAR GEMENSKAP:

· Varje fredag morgon har vi storsamling, hela skolan med allsång, uppträden och musik.

· Vi har återkommande elevaktiviteter i tvärgrupper med blandade åldersgrupper.

· De äldsta barnen hjälper de yngsta vid t.ex. maten.

· Samarbete med föräldraföreningen – t.ex. myskvällar.

Resultat

Effekterna av ovanstående aktiviteter bidrar med all säkerhet till att vi har en fortsatt trygg studiemiljö för eleverna på skolan samt goda relationer med föräldrar, föräldraförening och i arbetslaget. Barns/elevers/föräldrars delaktighet är påtaglig i detta arbete och värt att nämnas särskilt är de dagar då föräldrar tillsammans med barn deltar i aktiviteter och säljer hembakat på de två årliga marknader som hålls på Fredriksdals friluftsmuseum.

Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Inga fall av mobbning har uppmärksammats under läsåret. Elevenkäter visar en hög skattning av de frågor som rör trygghet och trivsel. Se bilaga 2 – Elevenkät. Vi bedömer att måluppfyllelsen är hög.
Skolinspektionen har påtalat vissa brister i planen för likabehandling och denna kommer omarbetas under hösten 2010.

8. Utveckling och lärande/kunskaper
Under läsåret behövde vi upprätta åtgärdsprogram för sju elever. Det extra stödet, för dessa elever med särskilda behov, har huvudsakligen tillgodosetts inom ramen för klassernas arbete, bl.a. genom extra resurs i form av elevassistent i klassrummet och även schemalagda tillfällen med speciallärare.

En elev med annat modersmål än svenska har deltagit i hemspråksundervisning. Denna undervisning har bedrivits i skolans lokaler med hemspråkslärare och tillsammans med elever från två andra skolor.

Vi har i likhet med föregående läsår som hälsofrämjande arbete haft fokus på ”livsfärdighetsträning”. Vi arbetar med Livsfärdighetsträning sedan ht 2004 för att ytterligare stärka barnens självkänsla och självförtroende. Det är en röd tråd som löper genom alla skolåren och stärker skolans värdegrundsarbete. Målet med livsfärdighetsträningen är att barnen lär sig se positiva perspektiv i vardagen som förhöjer deras livskvalitet och som de sedan bär med sig genom livet. Barnen lär sig hantera stress, tänka positivt och öka koncentrationsförmågan och blir genom detta bättre rustade för att må gott, finna glädje i det lilla och styra sina egna liv.

En sammanställning av de skriftliga omdömena visar på en god måluppfyllelse avseende kunskapsmålen. I de enstaka fall när elev/elever ej når fastställda mål, eller bedöms att ej nå uppsatta mål för t.ex. årskursen upprättas ett åtgärdsprogram i ett eller flera ämnen.

Vi prioriterar och strävar efter att den personal som arbetar på Centrumskolan är helt och fullt - så långt det är möjligt i det lilla arbetslaget (nio pedagoger) – behöriga för sina olika arbetsuppgifter. Denna strävan är fundamental i vår syn på förutsättningar för att få till en bra skola! Vidare strävar vi efter att våra prioriterade läsårsmål även belyses genom fortbildningsinsatser för hela personalen. Vi strävar även efter att varje arbetande pedagog deltar i någon form av individuell fortbildning inom ramen för de arbetsområden som anställningen medför.

Personalen har deltagit i olika typer av fortbildning under läsåret. Insatserna har kopplats till vår matematiksatsning, bedömning och lokal pedagogisk planering, dyslexi, utomhuspedagogik och ämnet slöjd.

Strategier för att nå målen
Varje elev har en IUP, individuell utvecklingsplan, som tydliggör målsättningar och hur dessa mål kan nås. En IUP utvärderas och revideras varje termin, oftast i samband med ett utvecklingssamtal. Eleverna i årskurserna 4, 5 och 6 samlar även kunskap om sin egen utveckling i en elevportfolio. I den återfinns självvärderingar där eleven själv och ansvarig lärare bedömer graden av måluppfyllelse för olika delar inom våra basämnen. Där finns också mål och dokumentation över måluppfyllelse i kursplanernas övriga ämnen. Planeringar från temaarbeten och exempel på fina elevarbeten som eleven själv valt att ta med i portfolion är ytterligare exempel på vad som återfinns.

Resultat
Eleverna på Centrumskolan uppvisar god till mycket god måluppfyllelse avseende kursplanernas kunskapsmål.

Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Flera faktorer gör att vi har goda kunskapsresultat bland eleverna på Centrumskolan. Utbildningsnivån/kompetensen/behörigheter hos undervisande lärare är mycket god och relevant liksom lärarna engagemang i sin yrkesutövning. Föräldrastödet och föräldraengagemanget/ansvaret är på det hela taget stort. Arbetssättet och de konkretiserade målen i de olika ämnena/arbetsområdena är tydliga. Tillsammans bidrar dessa faktorer till god - mycket god måluppfyllelse för eleverna.

9. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande
Eleverna har med stigande ålder ett allt ökande inflytande över sin skoldag. Ansvarsförmågan utvecklas genom att eleverna är delaktiga i sina arbetsplaneringar, individuella (t.ex. veckobeting) samt inflytande över både form och innehåll i lite större sammanhängande arbetsområden s.k. ”Teman”. Ofta startar ett tema med just en diskussion kring hur kunskapsmål (definierade av läraren/lärararna) ska uppnås. Eleven har vidare from skolår 4 inflytande och ett ansvar att dokumentera sin egen kunskapsutveckling i sin Portfoliopärm. I denna finns både underlag/kommentarer från läraren som tydliggör elevens förmågor samt av eleven själv utvalda arbeten (kan t.ex. vara ett prov, en uppsats, en diagnos, en bild på något alster från slöjden). Inte minst så innehåller portfolion självärderingar med konkretiserade mål i ämnena ma, sv, eng. Denna modell med självskattning finns även bland de yngsta barnen. Den IUP som följer varje barn utgår bl.a. från dessa självvärderingar tillsammans med lärarens bedömning och övrig kunskap om eleven. Elever utövar även inflytande genom klassrådet.

Verksamhetens mål
Eleverna ska i takt med stigande ålder och ett successivt ökat ansvarsförmåga få allt större ansvar över sin skolgång både avseende form och innehåll samt över sin arbetsmiljö.

Strategier för att nå målen
Elevportfolio, klassråd, individuella elevnära veckoplaneringar och därtill kommande utvärderingar och utvecklingssamtalen är exempel på verktyg som främjar ansvar och inflytande.

Resultat

Elever främst from skolår 4 ger företeelsen ”inflytande” ett högt betyg då de på en sexgradig skala svarar på frågor såsom ”Jag får vara med och påverka hur vi skall arbeta i skolan” och ”Jag får vara med och bestämma hur klassrummet ska se ut”.

Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Eleverna ges goda möjligheter att få både ansvar och inflytande över sin skolgång. Hög skattning som visas i bifogad enkätsammanställning visar på detta.

Verksamhetens mål
Föräldrar ska fortlöpande ges god information om sitt barns skola och skolgång.

Föräldrar ska känna sig välkomna till skolan och veta vart de ska vända sig om de vill ha djupare information om något i skolan.
Föräldrar ska ges möjlighet att få inflytande över sitt barns skola och skolgång.

Strategier för att nå målen
Vi inser vikten av att informera regelbundet om det mesta som rör barn och föräldrar på skolan. Därför är vi noga med att förhålla oss ”öppet” genom att kontinuerligt informera om vad som händer på skolan. Det gör vi t.ex. varje vecka i ett s.k. ”Veckobrev”. Sedan 1996 har föräldrar kunnat mottaga detta via e-post. Informationen finns också för föräldrar via en inloggning på skolans hemsida.

Resultat
Föräldrar är vad vi kan bedöma nöjda med de samverkansformer som finns idag. Något krav eller önskemål på ytterligare former eller innehåll finns inte uttryckt. Sammanställningen av den årligen återkommande föräldraenkäten vittnar om ett tillfredställande resultat även om frågan ”Jag kan vara med att påverka arbetet i klassen” får det i jämförelse lägsta betyget. Se bilaga 1 – ”Föräldraenkät”.

Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Samverkan skola – hem har en hög grad av måluppfyllelse. Enkätundersökning på detta område ger medelbetyget 5,45 (på en skala från 1-6). Det är att betrakta som mycket hög måluppfyllelse och skolan har kommit långt i arbetet med både delaktighet och information.

11. Samverkan
Den samverkan som finns idag mellan skolan och ”omvärlden” är främst knuten till aktiviteter i skolans närmiljö. Vi beskriver nedan några exempel. Sedan flera år har Centrumskolan och Fredriksdals friluftsmuseum ett väl utvecklat samarbete. Detta berikar verksamheten i form av expertis på några områden. Det är främst inom natur och kultur. Övriga samverkan med organisationer utanför skolan är: Miljöverkstaden, Stadsbiblioteket, Dunkers kulturhus, HISO – Helsingborgs skolors idrottsförening. Någon formell kontakt/samverkan med yrkeslivet/andra organisationer finns inte och bedöms inte heller som särskilt viktiga för barnen i de aktuella ålderskategorierna.

Verksamheten har inte några uttalade samverkansmål

12. Bedömning och betyg
Elever från skolår 1 tom 6 ges skriftliga omdömen i vart och ett av de ämnen eleven får undervisning i. Arbete pågår med formen för hur omdömena ska ges och hur uppföljning/dokumentation av elevers kunskapsutveckling ska se ut framöver är prioriterat även nästa läsår 09/10.

13. Åtgärder för utveckling

Vid Skolinspektionens besök på skolan i maj 2010 påtalades två utvecklingsområden; Skiftliga omdömen och Likabehandlingsplanen. I praktiken innebär det att vi behöver omarbeta och komplettera planen samt införa rutiner över hur eleverna kan bli mer delaktiga i framtagandet av densamma.

Vidare så påtalades vikten av att alla ämnen i det elevernas skriftliga omdömen skulle beskrivas lika utförligt som dem i ma-sv-eng. Även detta påpekande kommer att resultera i ett utvecklingsarbete under 2010/2011

Vi har även inför läsåret 2010/2011 fått stadsbidrag för fortsatta insatser inom några matematikområden. En del av utvecklingsarbetet på skolan kommer under kommande läsår att beröra ämnet matematik.

För övrigt kommer såväl skolledning och senare även lärare att delta i Skolverkets implementeringsinsatser för den nya skollagen och de nya läro- och kursplanerna.

14. Ansvarig för kvalitetsredovisningen

Helsingborg 2010-11-03

Mats Carlsson, rektor

Bilagor:

Bilaga 1 – Föräldraenkät från maj 2010

Bilaga 2 – Elevenkät skolår 456 från maj 2010, medelvärden

1. Våra lärare bedömer oss elever lika. (A 1.3, A 2.2):	5,2
2. Mina lärare är rättvisa (A 1.3, A 2.2):	5,29
3. Jag kan prata i förtroende med skolans personal. (A 1.4, A 1.5):	5,44
4. Mina klasskamrater är viktiga för mig. (A 2.8, A 2.4):	5,77
5. Jag blir mobbad i skolan (A 2.5, A 2.6, A 2.7):	1,00
6. Jag mobbar ibland någon annan elev. (A 2.5, A 2.6, A 2.7):	1,00
7. Jag får vara med och bestämma hur klassrummet skall se ut. (A 1.1, A 2.10):	4,57
8. Jag får vara med och påverka hur vi skall arbeta i skolan. (A 1.1):	4,88
9. Vi har en bra stämning i vår klass (A 1.4):	5,19
10. Jag trivs i min klass. (A 1.4, A 2.3):	5,59
11. Jag tycker det är roligt att lära mig. (A 1.6):	5,46
12. Mina lärare lyssnar på mina åsikter. (A 1.2, A 1.4, A 1.5, A 1.7, A 2.4, A 2. 10):	5,35
13. Vi i klassen och vår lärare kommer bra överens. (A 1.4, A 1.5):	5,31
14. Under lektionerna tar vi upp viktiga frågor. (A 1.6):	5,23
15. Vi har arbetsro under lektionerna. (A 1.7, A 2.10):	4,63
16. 16. I klassrådet tar vi upp viktiga frågor. (A 1.2, A 2.4):	5,34
17. 17. Mina klasskamrater lyssnar till mina åsikter. (A 2.8, A 2.10):	5,28
18. 18. Jag är nöjd med skolmaten:	4,36
19. 19. Jag kommer gärna till skolan. (A 2.10):	5,48
20. 20. Jag trivs i skolan. (A 2.10):	5,58
21. 21. Vi i skolan respekterar varandra. (A 1.3, A 1.4, A 2.3, A 2.8):	5,42
22. 22. Jag är stolt över min skolgård (A 3.8):	5,24
23. Medel utan fråga 5 och 6	5,23

[1] Diagnostiskt läs- och skrivmaterial, Psykologiförlaget

Kvalitetsredovisning

Centrumskolan i Helsingborg, Skolan läsåret 08/09

Redovisningen är till sin struktur i stora delar uppbyggd efter Helsingborgs kommuns anvisningar från mars-09.
Bilagor i slutet av rapporten redovisar nyckeltal samt sammanställningar av de enkätsvar elever och föräldrar avgett under läsåret 08/09

1. Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

2. Namn på verksamhet och ansvarig rektor:
Mats Carlsson

3. Organisation och försättningar

Tillgången på läromedel och utrustning är mycket god. Ett skolbibliotek byggs successivt upp bl.a. genom medlemskap i olika bokklubbar.

Policyn för barngruppernas storlek kontra lärartätheten är att det ska vara minst två pedagoger per barngrupp för att möta elevernas behov.

Under läsåret var skolår F/1 en undervisningsgrupp med sammanlagt 22 elever och två pedagoger och en elevassistent. Skolår 2/3 var 22 elever och det fanns också här två undervisande lärare. Även lärare i idrott samt NO har tillförts gruppen. Skolår 4/5/6, som var 23 elever utgör den äldsta undervisningsgruppen och har letts av två pedagoger, en lärare Ma/NO-Idrott en lärare Sv/SO-Eng samt en lärarassistent.
Utifrån har lärartimmar i trä- och metall och textilslöjd tillförts undervisningen.

Centrumskolan har inte under läsåret 08/09 några barn med fysiska funktionshinder eller till Sverige nyanlända barn. Två elever har annat modersmål än svenska. Elever med behov av särskilt stöd har givits stöd och hjälp och de utredningar av psykolog/specialpedagog som erfordrats har startats. Åtgärdsprogram har upprättats då elever ej nått relevanta kunskapsmål eller uppvisat andra svårigheter.

4. Systematiskt kvalitetsarbete

Ett viktigt verktyg och en sedan sex år tillbaka och nu tillika rutin för att kunna identifiera förbättringsområden i verksamheten är de enkäter elever (från skolår 1 t.o.m. 6) samt föräldrar genomför varje termin. Enkäten är framtagen av ett företag som riktar sig mot kvalitetsarbete i svenska skolor. Genom samma företags webbtjänst kan data sorteras, sammanställas och publiceras i olika rapporter. Tabeller, diagram, medelvärden av resultat, frekvenstabeller och jämförelser mellan t.ex. flickors och pojkars svar, är exempel på vad man kan göra med insamlad data.
Utöver enkäter är strukturerade samtal (personalmöten, utvecklingssamtal, hearings, föräldramöten/träffar) forum för att både diskutera utvecklingsområden och redovisa skolans resultat. Nationella prov och diagnosmaterial samt screeningtestet ”DLS[1]” är också underlag för att bedöma måluppfyllelse och identifiering av förbättringsområden.
Vi är lyhörda för elevers och föräldrars förslag, synpunkter och åsikter. Vi har ett nära samarbete med föräldrar och representant från skolledningen finns alltid med på föräldraföreningens sammanträden. Föräldrarna upplever att de har ett reellt inflytande över sitt/sina barns skolgång (se t.ex. bilaga 1 – Föräldraenkät).

5. Åtgärder för utveckling enligt föregående läsårs kvalitetsredovisning
Med anledning och mot bakgrund av förordningen om skriftliga omdömen som trädde i kraft from ht-08 så behövde vi på Centrumskolan utvidga våra lokala styrdokument avseende pedagogisk planering sett över längre tid. En tydligare konkretisering av mål/arbetsområden för olika åldrar behövdes inom ämnen i NO- resp. SO-blocken. (Bruk B.1, B.2).
Lärarlyft för en av lärarna under läsåret syftade till att öka den specialpedagogiska kompetensen på skolan. (Bruk A.4)

Vi fick stadsbidrag för att kunna använda fler lärartimmar till de elever som har åtgärdsprogram i ämnet svenska.
Vi genomförde åtgärder som skulle kunna leda till att eleverna uppskattade skolmaten på ett mer tillfredsställande sätt.

6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret

En pedagogisk planering som omfattar ämnena ge, sh, hi, fy, ke, tk, bi har arbetats fram under läsåret. Till den pedagogiska planeringen har även olika målnivåer definierats. I dessa dokument står det att läsa att läraren ska planera sin verksamhet utifrån ”mål att sträva mot” och i matrisen för den pedagogiska planeringen finns en uppnåendenivå definierad som stöd för lärarens bedömning av elevens förmågor i ämnet. Det finns även förslag på innehåll och arbetsområden/teman som bygger på en tvåårig arbetscykel av olika arbetsområden. Arbetet med ovanstående har tagit en stor del av det totala antalet gemensamma planeringstimmar och arbetslagets tid. Trots ett digert arbete återstår mycket att göra. Det kommer successivt nya direktiv, förtydliganden från myndigheten, information, utbildningsinsatser vilket också gör att arbetet på vår skola tar nya vägar.

Förbättringsområdet kommer kvarstå även nästkommande läsår, då med ännu mer fokus på bedömning av elevers förmågor. Justeringar/kompletteringar/omprioriteringar behöver sannolikt göras när de nya kursplanerna (skola 2011) presenteras.

Vad beträffar äskandet av stadsbidrag för att stärka individer med ÅP så beviljades detta under året och vi har uppskattningsvis utökat den tid som elever fått individuellt/extra stöd med 150 lärartimmar.

Byte skolmatsleverantör gjordes i sept. 08 och enl. den enkät som elever i skolår 456 besvarat (maj 09) ökade skattingen på en skala från 1 till 6 från betyget/skattningen 4,07 till 4,74. Detta kan understryka en förbättring. Även personalen är av den uppfattningen.

UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL

7. Normer och värden

Prioriterade mål i likabehandlingsplanen har varit:

· Alla elever ska känna sig trygga på Centrumskolan och ingen skall bli utsatt för kränkande behandling.

· Alla elever och vuxna ska bli behandlade som individer på lika villkor.

· Alla elever på Centrumskolan ska känna att de vuxna i skolan lyssnar på dem och tar

deras ord, tankar och funderingar på allvar.

Vi på Centrumskolan prioriterar samma mål även läsåret 09/10. Vi har inte under gångna läsåret behövt använda handlingsplanen mot kränkande behandling i något avseende (tidigare mobbningsplanen) vilket också understryker det goda resultatet av vårt omfattande arbete med elevernas trygghet.