Dolksvansen
kallas också moluck-kräftan. Dolksvansens närmaste släktingar är skorpionen och
spindel djuren. Huvudet och mellan kroppen är sammansmälta till en fram kropp
som skyddas av en stor och bred hästsko formig sköld som leder till bakdelen.
bakdelen leder till en lång spetsig tagg. Taggen används som
känselsprö för att känna och gräva ner sig i sanden.
För länge sen använde indianerna den 30 cm långa taggen till spets på sina fiskespjut. Bakkroppen har blad formiga hjälar som rör sig hela tiden. Dolksvansen har levt i ungefär 300 miljoner år.
I nu tiden lever 3 arter vid sydöst Asien och 1 i östra Nordamerika. Honan är större än hanen, honan kan bli upp till 60 cm lång och väga 13 kg. Dolksvansar brukar klättra på stenar som är stora och bukliga. Om en dolksvans känner sig hotad gräver den ner sig i sanden. Om en dolksvans kommer på fel hål har den svårt att komma upp igen. Dolksvansen lever oftast för sig själv eller i små grupper.
